På Egna Ben På Egna Ben

Gatsmart-Åka skolskjuts åk 4

Tid: ca 60 min

Gatsmart vänder sig till elever som rör sig i trafiken på egen hand; som går själva till skolan, som
tar bussen eller tåget till fritidsaktiviteten, som tar cykeln till kompisen. Det är en ny frihetskänsla men också ett
nytt ansvar. I Gatsmart möter vi barn som berättar om sina erfarenheter.

I programmet ”Åka skolskjuts” möter vi elever som åker skolskjuts. Skolskjuts kan man få om man har långt till skolan eller om
skolvägen är trafikfarlig.

INNAN PROGRAMMET
• Hur ser det ut i klassen; är det någon som åker
skolskjuts? Berätta för varandra.
• Vad är bra med skolskjuts? Vad är dåligt?

EFTER PROGRAMMET
Jonna, som vi möter i programmet, är med och testar ny
teknik som ska göra färden till skolan säkrare.

• Vilka risker finns om man har bråttom eller är sen
till bussen? Vad ska man tänka på när man kliver av
en buss?
• Kan stämningen ombord på bussen påverka
säkerheten?

I programmet finns en utblick i världen med exempel
på hur elever tar sig till skolan i andra länder
• Diskutera hur trafiksäkerheten skiljer sig mellan
Sverige och andra länder.
• Har du egna erfarenheter av att t ex åka bil i ett
annat land?

Film: Gatsmart-Åka skolskjuts (13 min)

Vill du fördjupa arbetet kan du ladda ner hela arbetsmaterialet ute till höger.

Gatsmart-Mörker och reflexer åk 4

Tid: ca 60 min

Gatsmart vänder sig till elever som rör sig i trafiken på egen hand; som går själva till skolan, som
tar bussen eller tåget till fritidsaktiviteten, som tar cykeln till kompisen. Det är en ny frihetskänsla men också ett
nytt ansvar. I Gatsmart möter vi barn som berättar om sina erfarenheter.

I programmet ”Mörker och reflexer” träffar vi Jesse. Hans skolväg går längs en
smal och trafikerad landsväg som under vinterhalvåret
dessutom är mörk och hal

INNAN PROGRAMMET- Diskutera
• Vad ska du tänka på när du är ute i trafiken i
mörker?
• Diskutera hur vägen till skolan skiljer sig mellan
sommar- och vinterhalvåret. Vilka är farorna under
den mörka årstiden

EFTER PROGRAMMET-Diskutera
Jesse har en farlig väg till skolan. Det finns varken trottoar eller gångväg utan han måste gå på vägrenen.
• Känner du eller någon i klassen igen er i Jesses
historia?
• Diskutera skillnaderna på skolvägar om man bor i
ett litet samhälle jämfört med en större ort?
• Är det vanligare med gång- och cykelvägar där det
bor mer folk? Varför i så fall?

Film: Gatsmart- Mörker och reflexer (13 min)

Vill du fördjupa arbetet så finns hela arbetsmaterialet ute till höger.

Gatsmart-Cykla åk 4

Tid: ca 60 min

Gatsmart vänder sig till elever som rör sig i trafiken på egen hand; som går själva till skolan, som
tar bussen eller tåget till fritidsaktiviteten, som tar cykeln till kompisen. Det är en ny frihetskänsla men också ett
nytt ansvar. I Gatsmart möter vi barn som berättar om sina erfarenheter.

I programmet ”Cykla” möter vi Ture har som varit med om en
cykelolycka där han skadade huvudet och fick vårdas på
sjukhus.

INNAN PROGRAMMET- Diskussion
Många skolor har en åldersgräns för att få cykla till
skolan på egen hand.
• Finns det cykelregler på din skola?
• Hur gammal bör man vara för att klara av att cykla i
trafiken?
• Var är det säkert att cykla om man inte kan cykla i
trafiken?

EFTER PROGRAMMET- Gör gärna denna som skrivuppgift eller gruppdiskussion
Ture skadade sig i ansiktet och huvudet när han trillade med cykeln. Men tack vare hjälmen blev skadorna
inte bestående.
• Har du trillat med cykeln någon gång? Berätta vad
som hände.
• Vad kunde ha hänt om Ture inte hade haft hjälm?
• Varför är det så viktigt att skydda huvudet?

Film: Gatsmart-Cykla (13 min)

Vill du fördjupa arbetet kan du ladda ner hela arbetsmaterialet ute till höger.

Hur får man cykla egentligen? åk 4-6

Tid: ca 60-90 min

I den här övningen får eleverna lära sig mer om cykelregler – var man får cykla och vilken utrustning som måste finnas på cykeln.

Tips! Denna övning kan enkelt kombineras med övningen Trafikmärken.

Eleverna får i uppgift att tillsammans med en kamrat gå ut och ta en bild på en:

Cykelbana
Trottoar
Väg
Vägren

De ska också ta kort på:

En ringklocka
Fram- och baklysen

Varje par skriver ut bilderna och limmar fast dem på ett A3 papper. Låt eleverna förklara med text eller bild vad som gäller för cykling på de olika ställena, samt vilken utrustning som måste finnas på cykeln och varför det är så viktigt. Till hjälp får eleverna faktabladet cykelregler. Låt eventuellt eleverna få i uppdrag att förklara i ord för varandra vad som gäller på de olika ställena. Den ena kan förklara vad som gäller på cykelbana och trottoar, och andra vad som gäller på väg och vägren.

Startövning åk 4-6

Tid: ca 60-90 min

Eleverna i din klass kommer förmodligen röra sig mer i trafiken på egen hand under utmaningen än innan. Därför är det viktigt att redan innan projektet startar fokusera på trafiksäkerheten för att förbereda eleverna och visa föräldrarna att ni tar trafiksäkerheten på allvar. Det är viktigt att ni informerar föräldrarna och att de involveras i val av färdsätt och väg.

Se till att ni har en karta eller ett flygfoto över skolans närområde. Helst både och för att hjälpa elevera att se på vilket sätt kartan representerar verkligheten. Antingen kan ni ha bilderna som overhead eller som plansch på väggen. Diskutera kartan med eleverna. Vad ser de? Vad känner de igen? Kan de hitta sitt eget hus? Sin busshållplats? Skolan?

Låt alla elever pricka in var de bor – eller var de kommer in i kartans område, om ni har resande elever.

Individuellt

Ge varje elev en karta i A4 storlek. På denna ska de pricka in sitt hus samt rita in den väg de brukar ta till skolan. För att man ska kunna se vilket färdsätt eleverna använder för olika sträckor kan de rita olika färger för olika färdsätt. (Ex: Först kanske man går till bussen – den sträckan blir då grön, därefter ritar man blått för den sträcka man åker buss och grönt igen när man stigit av bussen och går sista biten till skolan)

  • Rött för bil
  • Blått för buss/spårvagn
  • Grönt för promenad
  • Gult för cykel

Låt eleverna fundera kring följande frågor:

  • Varför har du/ni valt den vägen?
  • Varför har du/ni valt det färdsättet?
  • Finns det några ställen där du känner dig osäker? Ringa in dem med rött. Varför?

Grupper om tre

Dela in eleverna i grupper om tre elever. Helst ska dessa elever bo nära varandra.

Låt eleverna i grupperna berätta om sin skolväg utifrån sina kartor och frågorna ovan.

Helklassdiskussion

Lyft gruppernas diskussioner.

  • Vilket färdsätt är vanligast? Varför?
  • Varför väljer man den väg man gör?
  • Finns det några ställen där flera elever tror att det kan ske olyckor? (markera gärna dem på den gemensamma kartan)
  • Kan man välja andra vägar?
  • Om man måste välja dessa vägar – hur ska vi i så fall bete oss för att det ska bli så säkert som möjligt?

Om ni hittar ställen där eleverna känner sig osäkra eller där det sker många tillbud eller olyckor så arbeta vidare med den frågan. Kanske är det en fråga som kan hänskjutas till rektorn, kanske ska klassen skriva brev till trafikkontoret om de är ansvariga, kanske är det ett företag vars åkare är oförsiktiga. Det är viktigt att eleverna känner att de kan hitta vägar att påverka.

Trafikmärken åk 5-6

Tid: ca 120 min

trafikmarken

Eleverna får i uppgift att gå sin egen och en kamrats skolväg tillsammans med en kamrat. De får med sig några färgpennor. Under hela skolvägen ska de observera vägmärken och måla av dessa. De behöver bara måla ett märke en gång och markerar sedan, under antal, alla gånger de ser detta märke. När alla elever kommer åter till klassrummet diskuteras:

  • Varför tror ni att det finns vägmärken?
  • Vilka olika typer av vägmärken finns?
  • Vilka vägmärken är vanligast i vår närmiljö?
  • Vad är typiskt för varje typ?
  • Vilka former kan vägmärken ha?
  • Varför tror ni de olika vägmärkena har de former de har?
  • Vad betyder de olika vägmärkena?
  • Vilka vägmärken behöver eleverna känna till?
  • Vad skulle hända om det inte fanns vägmärken?
  • Vem bestämmer vilka vägmärken som ska finnas var?

Låt eventuellt eleverna i par välja ett vägmärke. De ska beskriva vad vägmärket betyder på ett så tydligt sätt som möjligt. Övriga elever i klassen ska gissa vilket märke det är.

Varningsmärken

trafikmarken1

Förbudsmärken (gul-röda)

trafikmarken2 (1)

Påbudsmärken (blå-vita)

trafikmarken2

Upplysningsmärken

trafikmarken3

Hastighet och stoppsträcka åk 4-6

Tid: ca 90-120 min

cykla_ovn

1. 30 cm-banan

Rita upp en bana som består av två parallella linjer som går rakt fram med 30 cm mellanrum. Förklara för eleverna att de först ska gå långsamt mellan strecken utan att nudda dem. Andra gången ska de gå fort och tredje gången springa. Eventuellt kan ni låta de elever som vill även pröva att cykla mellan linjerna. Be eleverna innan de börjar diskutera två och två.

  • Vilket/vilka de tror att de kommer att klara (gå långsamt, gå fort, springa, cykla)?
  • Vilket som kommer att vara lättast/svårast?
  • Varför de tror att det kommer att vara lättast/svårast?

Låt därefter alla elever pröva att gå, springa och diskutera hur det kändes. Blev det som de hade trott? Vilket var lättast/svårast?

2. 80 cm-banan

Rita upp ytterligare en bana bredvid med 80 centimeter mellan de parallella linjerna.

Dela upp eleverna så att de står hälften i var ände av banan. Eleverna ska gå längs banan och passera varandra innanför linjerna. Första gången ska de göra det gående, andra springandes och tredje cyklandes. Poängtera att de inte ska cykla fort och att de får cykla utanför linjerna om de inte klarar att mötas innanför. Vi är ute efter upplevelsen och inte efter att alla elever ska klara av att hålla sig innanför linjerna. De ska naturligtvis inte cykla så att de kan skada sig.

Diskutera innan ni börjar

  • Vilket/vilka de tror att de kommer att klara (gå, springa, cykla)?
  • Vilket som kommer att vara lättast/svårast?
  • Varför de tror att det kommer att vara lättast/svårast?

Låt dem pröva och diskutera resultatet.

Diskutera också vad det är som avgör om det är svårt/lätt. Vilka skillnader upplever eleverna när de själva ska ta sig fram mellan två linjer med 30 centimeters mellanrum och när de ska mötas två stycken mellan två linjer som är mer än dubbelt så långt från varandra. Är det lättare eller svårare. Vilka skillnader upplever de och vad kan dessa bero på?

3. Stoppsträcka

Hur lång tid tar det att stanna (stoppsträcka)?

Här kan eleverna arbeta två och två. Se till att de är utspridda så de inte krockar eller skadar varandra. En elev går, springer eller cyklar och den andra eleven ropar stop vid ett speciellt ställe. Eleverna mäter hur lång sträcka de behöver på sig för att stanna när de går, springer, cyklar sakta och när de cyklar fort. Låt dem anteckna sträckorna för de olika färdsätten.

Avsluta med en diskussion i klassrummet där ni tar upp vilka faktorer som påverkar stoppsträckan; sulor på skorna, strumpor, däckmönster, halt golv, asfalt, grus, vått, torrt osv. Överför sedan diskussionen till bilar och mopeder; farten, underlaget, däck med mera. Vilka konsekvenser olika hastigheter ger.

Kamraternas skolväg åk 5-6

Tid: ca 120 min

Den här övningen är till för att aktualisera elevernas trafiksäkerhetstänkande och göra dem uppmärksamma på platser i trafiken där de behöver vara extra uppmärksamma. Samtidigt är det en kartövning som tränar eleverna i att hitta runt skolan.

Alla klasser som deltar i På egna ben bör de genomföra trafiksäkerhetsövningen – Inför start. Har man deltagit tidigare i På egna ben eller vill arbeta mer med trafiksäkerhetsfrågorna kan man göra följande övning.

Dela in eleverna i par som helst bor nära varandra. Sätt ihop paren till grupper om fyra elever. Paren bör bo åt olika håll från skolan. Låt dem sätta sig tillsammans och rita ut alla fyras väg till skolan på var sin karta så alla har allas vägar utritade. Låt dem sedan två och två gå hela eller delar av de två andra kamraternas skolväg/ar.

Deras uppgift blir att observera trafiksituationer och markera ställen de tycker att kamraten ska vara extra uppmärksam på. Det kan till exempel vara ställen där det lätt skulle kunna hända olyckor och ställen som kanske är extra trevliga, alternativ som kamraterna skulle kunna välja, trafikmärken de inte förstår osv.

När de kommer tillbaka till skolan jämförs deras observationer med hur det andra paret upplever sin skolväg. Uppgiften blir då att diskutera trafik utifrån de egna skolvägarna.

Som avslutning låter ni grupperna redovisa sina tankar och diskussioner vid en stor karta i klassrummet inför övriga elever.

Ägget åk 4-6

Den här övningen är till för att göra eleverna uppmärksamma på hastighetens och skyddsutrustningens betydelse för människors överlevnad i trafiken.

agg_ovn

Tid: ca 60-90 min

Eleverna får arbeta i grupper om 2–3 elever. Utmaningen lyder: Hur kan ni göra för att släppa ett ägg från taket utan att det går sönder?

Innan de får börja arbeta praktiskt så låt dem fundera en stund enskilt kring frågan:

Vad är det som avgör om ägget håller? Till exempel hastighet, skyddsutrustning, höjd, vad det landar på och så vidare. Låt dem i sina grupper diskutera och skriva ner vad de tror är viktigt att tänka på.

Samla upp alla gruppers tankar på tavlan.

Låt eleverna uppfinna ”skyddsutrustningar” i grupper om tre. Låt dem inte testa att släppa ägg till att börja med utan låt alla grupper göra färdigt först. Innan ni testar så titta på varje grupps lösning och be dem förklara hur de tänkt. Värdera lösningen utifrån svaren på frågan: Vad är det som avgör om ägget håller?

Diskutera med eleverna vilken utrustning de tror är säkrast.

Testa sedan vilken som är säkrast. Om ni har tid och vill så låt eleverna göra förändringar och förbättringar utifrån diskussionen ovan.

Avsluta övningen med en diskussion där ni tar upp: Vad har det vi gjort för relevans i trafiken? Vilka av era lösningar finns som skyddsutrustningar i trafiken på riktigt?

Reflex åk 4-6

Tid: ca 60 min

Alla vet att man ska ha reflex på sig i mörkret men ändå är det många som går ut utan. Hur bra är reflexerna egentligen? Spelar det någon roll vilken reflex jag väljer? För att öka elevernas förståelse för reflexens betydelse för hur väl de syns i mörker kan ni genomföra den här övningen. Tanken är att eleverna förutom att förstå hur viktigt det är med reflexer också ska förstå att reflexens placering, ålder och utformning har betydelse.

Be eleverna ta med sig reflexer hemifrån. Det är bra om ni får variation mellan fastsydda reflexer, hängande reflexer, gamla reflexer och nya reflexer. Ju större variation desto bättre.

Börja i klassrummet med att diskutera följande:

  • Hur tror ni att man bäst ska göra för att synas i mörker om man är ute och går?
  • Tror ni att det är skillnad på olika reflexer?
  • Vilka olika typer av reflexer finns det? (Jämför material, hur de sätts fast mm)
  • Vad tror ni gäller för att en reflex ska synas bra?

Titta i det ljusa klassrummet på de reflexer som barnen har haft med sig och försök diskutera vilka de tror är bra och vilka de tror är mindre bra – samt varför. Försök gärna rangordna reflexerna efter hur väl eleverna tror att de syns.

Låt sedan eleverna ta på sig reflexerna. Se till att någon elev inte har reflex, någon många reflexer, någon hängande, någon fastsydd, någon gammal, någon ny osv.

Samlas i ett mörkt rum, gärna gymnastiksalen, som går att mörklägga. (Avståndet mellan ficklampa och reflexer bör vara minst fyra meter).

Be alla elever utom fyra samlas i ena änden av rummet. De ska gå från ena sidan av rummet till den andra. Be fyra elever stå i andra änden av rummet och lysa på eleverna med ficklampa. (Här är det viktigt att ficklampan inte har för starkt sken.)

reflexovning

Uppgiften blir att försöka se vilka reflexer som syns bäst. Byt ut de fyra eleverna så att alla får studera reflexerna. Tänd ljuset och diskutera med eleverna:

  • Hur väl syntes de som inte hade reflex på sig?
  • Vilka reflexer syntes bäst?
  • Kan vi rangordna dem? (Kanske behöver ni släcka för att titta igen.)
  • Hur väl stämde detta med det vi trodde innan?

Diskutera vidare i klassrummet

  • Stämde den rangordning vi gjorde innan i klassrummet?
  • Vad är det som avgör hur bra en reflex är?
  • Vad ska man tänka på när man sätter på sig en reflex när man ska ut och gå i mörker?

Till läraren:

  • En reflex som är i rörelse syns bättre än en som är stilla.
  • Fastsydda reflexer bör kompletteras med löst hängande.
  • En reflex bör placeras i knähöjd för att även synas i bilars halvljussken.
  • En reflex som är ny syns bättre än en som är gammal.
  • En reflex som legat i fickan tillsammans med mynt och nycklar förlorar en del av sin reflektionsförmåga.