På Egna Ben På Egna Ben

Hur kan man veta?

Hur kan man veta att något är sant? Idag kan det vara svårt – kanske omöjligt – att skilja verklighet från påhitt i den stora mängd information som cirkulerar gällande hälsa och miljö på internet. Den här övningen ger eleverna några verktyg för att bli mer källkritiska.

Börja med att fråga eleverna hur de tror att man kan veta att något man läser är sant. Skriv upp deras förslag på tavlan. Se till att följande punkter syns extra tydligt:

  • Vem är det som påstår något i artikeln. Verkar hen vara en som vanligtvis kanmycket om ämnet?
  • Vem har tagit fram fakta? Är det en forskare på ett universitet, eller har någonperson hittat på det själv?
  • Gör en sökning på internet, på Google eller någon annan sökmotor. Kommer det upp texter som säger ungefär samma sak som det som står i artikeln?
  • Tycker du själv att det som står i artikeln verkar rimligt, alltså att det motsvarar de erfarenheter du själv har sen tidigare och saker du har lärt dig tidigare?

Läs och granska

Dela upp eleverna i par. Dela ut hälsoartiklarna från elevbladet. Berätta att en av artiklarna innehåller sann information och den andra falsk. Paret ska gemensamt komma överens om vilken artikel de tror är sann respektive falsk. Be eleverna ha ovanstående tips i tankarna när de läser artiklarna. Låt alla par presentera sina slutsatser. Avslöja nu vilken artikel som i verkligheten är sann/falsk och gå tillsammans med eleverna igenom de källkritiska kommentarerna som finns i elevbladet.

Dela ut klimatartiklarna från elevbladet. Paret ska på samma sätt komma överens om vilken som är sann/falsk. Denna gång ska eleverna grundligt använda sig av de ovanstående tipsen. Låt alla par presentera sina slutsatser. När alla paren har presenterat sina slutsatser avslöjar du vilken artikel som är sann/falsk och går igenom de källkritiska kommentarerna.

Att motivera andra

Denna övning är ett större ämnesövergripande arbete som lämpar sig bäst för elever i årskurs fem eller sex. Övningen utmynnar i produktioner som kan skickas in för deltagande till Trafikkontoret. Bland de klasser som skickar in produktioner lottas fina priser ut. Förbered arbetet genom att se till att det finns en stor väggyta i klassrummet.

paraply

Arbetet är indelat i en inledande fas där eleverna får fundera över syftet med På egna ben. Tanken är att de genom de inledande strukturerade diskussionerna ska få en bred bild av kunskapsområdet trafik. Ett område som rör hälsa, trafiksäkerhet och miljö och som får konsekvenser på det individuella planet, på samhällsnivå men också på global nivå.

De produktioner som eleverna ska göra i den andra fasen ska ha med alla dessa dimensioner och vi tror att det inledande arbetet kan hjälpa eleverna med det.

Fas 1: Syftet med På egna ben

Starta därför med frågan: Vad kan det finnas för anledning till att Trafikkontoret i Göteborg vill att vi ska arbeta med På egna ben?

Låt eleverna få ett par minuter på sig att skriva ner allt de kan komma på var och en för sig. Låt dem därefter sätta sig i grupper om fyra personer och försöka att gemensamt diskutera sig fram till vad de tror.

Gruppernas diskussioner redovisas genom att ni ber grupperna i tur och ordning säga en sak som ni skriver upp på blädderblock under varandra. Vandra runt grupperna tills alla har fått säga allt de kommit på. Ställ följdfrågor för att verkligen få tag på alla elevers alla tankar.

Tala om för eleverna att ni ska försöka strukturera upp tankarna i olika grupper och gör tre kolumner och lämna en tom plats ute till vänster på den stora tomma väggytan. Klipp av en tanke i taget från blädderblocket och försök i diskussion med eleverna placera in tanken i rätt kolumn. Fäst tankarna med häftmassa eller nålar så ni kan flytta dem senare. Om eleverna vill att någon tanke ska finnas i fler kolumner så skriv tanken på ytterligare en lapp.

Miljö Trafiksäkerhet Hälsa

Nu ska ni göra ytterligare en strukturering. Denna gång ska uppdelningen göras kring individnivå, samhällsnivå, global nivå.

Miljö Trafiksäkerhet Hälsa
Individ
Samhälle
Globalt

Återigen kan det vara så att ni får skriva en tanke mer än en gång.
Här krävs många följdfrågor. Om eleverna till exempel har skrivit att de tror att trafik-kontoret vill att de ska få bättre hälsa så är ju det vid första anblicken något som ska in på individnivå i hälsokolumnen.
Men vid närmare eftertanke kanske det även ska in i samhällskolumnen eftersom bättre hälsa ger lägre kostnader för samhället.

Övningen är alltså till för att locka fram elevernas förförståelse kring vad kunskapsområdet trafik kan vara. Övningen ska alltså ta lång tid. Om det blir rörigt så bryt diskussionen i helklass och ge grupperna i uppgift att titta på och diskutera det ni gjort hittills för att försöka få fram vad de vill lägga till och ändra på. Den här inledande övningen är till för att få fatt på elevernas förförståelse och få dem att fundera och diskutera trafik-relaterade frågor. Detta för att de sedan själva ska kunna formulera frågor som de kan arbeta vidare med.

Elevers frågor
Om ni lyckas få igång diskussionen i klassen så kommer eleverna också att ha en massa frågor. Frågor som kan röra allt mellan himmel och jord. Anteckna alla dessa frågor på ett gemensamt blädderblock som ni rubricerar ”Våra frågor”. Försök få den här listan så lång som möjligt.

Tanken är sedan att eleverna ska hjälpas åt att söka svar på frågorna på listan. Inledningen på det arbetet skulle kunna vara:

  • Vad skulle vi mer kunna undersöka?
  • Finns det fler frågor ni skulle vilja ha svar på?

Anteckna alla frågor som kommer upp. Nästa fråga blir:

  • Hur tror ni att vi kan söka svar på de här frågorna? (Ju fler exempel ni kan komma på desto bättre)

Lista alla förslag; intervjuer, enkätundersökning, observationer, experiment, läsa i böcker, söka på Internet osv. Därefter bestämmer ni vilka elever som ska försöka få svar på vilka frågor. Genom att ni gjort den strukturerade övningen innan så har eleverna chans att hitta frågor som intresserar dem. De kan också se hur brett kunskapsområdet trafik kan vara.

Elevernas kunskaper samlas regelbundet upp och diskuteras i klassrummet. Väggytan byggs på med bilder, skrivna lappar, fakta, fler frågor osv. Det är viktigt att allt material märks med källa = var de hittat materialet. Arbeta med frågorna under ett koncentrerat pass. Kanske kan 60–80 minuter vara lagom.

Fas 2: Produktion

När ni har fått svar på de flesta frågorna så presentera uppgiften som är att eleverna ska skapa ett material som motiverar andra människor att gå och cykla mer än vad de gör idag. Berätta att Trafikkontoret vill att de skapar och skickar in sina arbeten till projektet På egna ben. Arbetena ska på något sätt finnas i digital form för att kunna presenteras på projektets webbsida.

Diskutera vad eleverna tycker att de skulle kunna göra. Kanske vill de skapa radioprogram, affisch, faktablad, broschyr, film, multimedia-presentation, bildspel, saga, drama, berättelse, insändare kan vara några av idéerna. Ju fler idéer ni får ihop desto bättre.

Elevernas uppgift blir att via t.ex. en film motivera andra människor att gå och cykla mer än vad de gör idag. Till sin hjälp har de det arbete ni gjort tillsammans i den inledande delen eftersom motiveringarna kan hämtas ur alla de tankar det gemensamma arbetet på väggen visar.
De bör ha med miljö, hälsa och trafiksäkerhetsskäl och röra individ, samhälls- och/eller global nivå.

Dela in eleverna i nya grupper efter hur de vill arbeta. Låt dem först med papper och penna göra ett manus eller en skiss över hur de tänker sig arbetet. Idén ska presenteras för er så att ni kan ge dem gensvar och hjälp innan de börjar producera något.

Avsluta gärna arbetet med att bjuda in föräldrar så eleverna får presentera sina arbeten.

Vad kan jag göra?

För att få till stånd beteendeförändringar som varar så måste människors attityder förändras. Tanken med den här övningen är att få eleverna att se att alla kan göra något för vår gemensamma miljö eller för den egna hälsan samt att göra eleverna medvetna om vilka förändringar de själva kan välja.

Be eleverna först på ett papper skriva ner alla svar de kan komma på på frågan: Vad kan man göra för att leva mer hälsosamt och miljövänligt?

Be dem diskutera i grupper om 4–5 elever under några minuter för att komma på ännu fler svar på frågan gemensamt. Samla alla elevernas svar på en gemensam lista på ett blädderblock. Diskutera svaren: Vilka skulle ha störst effekt på den egna hälsan, finns det några svar som skulle påverka andra människors hälsa? Vilka skulle ha störst effekt på miljön?

Be alla elever tyst för sig själva fundera över vilka saker på listan de själva skulle kunna göra. Det är en styrka om ni som lärare deltar i denna övning.

1) Lista allt du skulle kunna göra.

2) Markera de val du skulle vilja göra.

3) Rangordna 1–4 vad du tycker är viktigast att ändra på.

4) Ringa in en sak som du nu bestämmer dig för att du ska förändra i din vardag. Om du beslutar dig för att det inte finns något du vill förändra så skriv ner ditt beslut samt motivera varför du tagit det beslutet.

5) Skriv ner när du ska börja med detta.

Placera eleverna i grupper om 3–4 elever. Be dem diskutera vad de kommit fram till. De får gärna skriva till, stryka och förändra sin lista under diskussionen. Lyft gruppernas diskussioner i helklass. Diskutera också:

  • Vad är en vana?
  • Kan samma vana vara bra för en person men dålig för en annan?
  • Hur bryter man dåliga vanor?
  • Kan man hjälpa varandra att komma ihåg eller förändra vanor?
  • Känner ni någon som har börjat med en ny bra vana eller slutat med någon ovana?

Lyft fram människans förmåga att förändras och utvecklas i positiv riktning. Delta gärna själv som förebild genom att berätta vad du själv funderar på att förändra. Viktigt är också att inte skuldbelägga någon. Om en elev inte vill förändra någon vana så måste det vara den elevens val.