På Egna Ben På Egna Ben

Hur kan man veta?

Hur kan man veta att något är sant? Idag kan det vara svårt – kanske omöjligt – att skilja verklighet från påhitt i den stora mängd information som cirkulerar gällande hälsa och miljö på internet. Den här övningen ger eleverna några verktyg för att bli mer källkritiska.

Börja med att fråga eleverna hur de tror att man kan veta att något man läser är sant. Skriv upp deras förslag på tavlan. Se till att följande punkter syns extra tydligt:

  • Vem är det som påstår något i artikeln. Verkar hen vara en som vanligtvis kanmycket om ämnet?
  • Vem har tagit fram fakta? Är det en forskare på ett universitet, eller har någonperson hittat på det själv?
  • Gör en sökning på internet, på Google eller någon annan sökmotor. Kommer det upp texter som säger ungefär samma sak som det som står i artikeln?
  • Tycker du själv att det som står i artikeln verkar rimligt, alltså att det motsvarar de erfarenheter du själv har sen tidigare och saker du har lärt dig tidigare?

Läs och granska

Dela upp eleverna i par. Dela ut hälsoartiklarna från elevbladet. Berätta att en av artiklarna innehåller sann information och den andra falsk. Paret ska gemensamt komma överens om vilken artikel de tror är sann respektive falsk. Be eleverna ha ovanstående tips i tankarna när de läser artiklarna. Låt alla par presentera sina slutsatser. Avslöja nu vilken artikel som i verkligheten är sann/falsk och gå tillsammans med eleverna igenom de källkritiska kommentarerna som finns i elevbladet.

Dela ut klimatartiklarna från elevbladet. Paret ska på samma sätt komma överens om vilken som är sann/falsk. Denna gång ska eleverna grundligt använda sig av de ovanstående tipsen. Låt alla par presentera sina slutsatser. När alla paren har presenterat sina slutsatser avslöjar du vilken artikel som är sann/falsk och går igenom de källkritiska kommentarerna.

Tidsresan

Vi gör en tidsresa till år 2050. Eleverna är då över 40 år. Nu ska de få komma fram till vilka beslut som borde fattats nu idag, för att på sikt lyckas rädda miljön och klimatet.

Dela in eleverna i grupper om 2-4. Förklara att de ska få spela rollen som politiker och fatta beslut inom olika områden – bl.a. vindkraften och fossila bränslen. Berätta att politiker oftast har 3 olika verktyg att använda sig av när de vill förändra något.

Subventioner = ge extra pengar till det
Skatt = ta extra betalt för det
Förbud = stoppa det helt

Dela ut elevbladet – tidsresan. Låt eleverna läsa igenom ett område i taget. De ska nu ta ställning till om de vill använda subventioner, skatt, förbud eller inte göra någon förändring.

Framtidens fordon

Eleverna ska utveckla framtidens färdmedel som är ett nytt och miljösmart sätt att resa på. Bra övningar att ha gjort innan ni tar er an uppdraget:

  • Miljö – Vilket fordon ska man välja?
  • Miljö – Förstå och förklara växthuseffekten

Bra faktablad att ha till hands som stöd till eleverna är:

  • Miljö – Koldioxid

framtidensfordon

Hur vill du färdas i framtiden?

Börja med att fråga eleverna om olika sätt att ta sig till och från skolan (eller jobbet). Vilket av dem föredrar de idag? Om de fick möjlighet att hitta på ett nytt färdsätt, vad skulle det vara?

Färdmedlet ska vara miljövänligt och inte släppa ut för mycket koldioxid.

Eleverna kan välja att rita och skriva förklarande ord för hur färdmedlet fungerar. Ritningen ska visa:

  • Hur färdmedlet ser ut – gärna med höjdmått för att förklara hur stort det skulle vara i verkligheten
  • Vilket drivmedel eller kraft som för färdmedlet framåt
  • Hur många personer som kan åka samtidigt

När eleverna har ritat sina färdmedel, be dem berätta kort om sitt färdmedel för klassen. Klasskamraterna kan ställa frågor om det är något de tycker är otydligt.

Att motivera andra

Denna övning är ett större ämnesövergripande arbete som lämpar sig bäst för elever i årskurs fem eller sex. Övningen utmynnar i produktioner som kan skickas in för deltagande till Trafikkontoret. Bland de klasser som skickar in produktioner lottas fina priser ut. Förbered arbetet genom att se till att det finns en stor väggyta i klassrummet.

paraply

Arbetet är indelat i en inledande fas där eleverna får fundera över syftet med På egna ben. Tanken är att de genom de inledande strukturerade diskussionerna ska få en bred bild av kunskapsområdet trafik. Ett område som rör hälsa, trafiksäkerhet och miljö och som får konsekvenser på det individuella planet, på samhällsnivå men också på global nivå.

De produktioner som eleverna ska göra i den andra fasen ska ha med alla dessa dimensioner och vi tror att det inledande arbetet kan hjälpa eleverna med det.

Fas 1: Syftet med På egna ben

Starta därför med frågan: Vad kan det finnas för anledning till att Trafikkontoret i Göteborg vill att vi ska arbeta med På egna ben?

Låt eleverna få ett par minuter på sig att skriva ner allt de kan komma på var och en för sig. Låt dem därefter sätta sig i grupper om fyra personer och försöka att gemensamt diskutera sig fram till vad de tror.

Gruppernas diskussioner redovisas genom att ni ber grupperna i tur och ordning säga en sak som ni skriver upp på blädderblock under varandra. Vandra runt grupperna tills alla har fått säga allt de kommit på. Ställ följdfrågor för att verkligen få tag på alla elevers alla tankar.

Tala om för eleverna att ni ska försöka strukturera upp tankarna i olika grupper och gör tre kolumner och lämna en tom plats ute till vänster på den stora tomma väggytan. Klipp av en tanke i taget från blädderblocket och försök i diskussion med eleverna placera in tanken i rätt kolumn. Fäst tankarna med häftmassa eller nålar så ni kan flytta dem senare. Om eleverna vill att någon tanke ska finnas i fler kolumner så skriv tanken på ytterligare en lapp.

Miljö Trafiksäkerhet Hälsa

Nu ska ni göra ytterligare en strukturering. Denna gång ska uppdelningen göras kring individnivå, samhällsnivå, global nivå.

Miljö Trafiksäkerhet Hälsa
Individ
Samhälle
Globalt

Återigen kan det vara så att ni får skriva en tanke mer än en gång.
Här krävs många följdfrågor. Om eleverna till exempel har skrivit att de tror att trafik-kontoret vill att de ska få bättre hälsa så är ju det vid första anblicken något som ska in på individnivå i hälsokolumnen.
Men vid närmare eftertanke kanske det även ska in i samhällskolumnen eftersom bättre hälsa ger lägre kostnader för samhället.

Övningen är alltså till för att locka fram elevernas förförståelse kring vad kunskapsområdet trafik kan vara. Övningen ska alltså ta lång tid. Om det blir rörigt så bryt diskussionen i helklass och ge grupperna i uppgift att titta på och diskutera det ni gjort hittills för att försöka få fram vad de vill lägga till och ändra på. Den här inledande övningen är till för att få fatt på elevernas förförståelse och få dem att fundera och diskutera trafik-relaterade frågor. Detta för att de sedan själva ska kunna formulera frågor som de kan arbeta vidare med.

Elevers frågor
Om ni lyckas få igång diskussionen i klassen så kommer eleverna också att ha en massa frågor. Frågor som kan röra allt mellan himmel och jord. Anteckna alla dessa frågor på ett gemensamt blädderblock som ni rubricerar ”Våra frågor”. Försök få den här listan så lång som möjligt.

Tanken är sedan att eleverna ska hjälpas åt att söka svar på frågorna på listan. Inledningen på det arbetet skulle kunna vara:

  • Vad skulle vi mer kunna undersöka?
  • Finns det fler frågor ni skulle vilja ha svar på?

Anteckna alla frågor som kommer upp. Nästa fråga blir:

  • Hur tror ni att vi kan söka svar på de här frågorna? (Ju fler exempel ni kan komma på desto bättre)

Lista alla förslag; intervjuer, enkätundersökning, observationer, experiment, läsa i böcker, söka på Internet osv. Därefter bestämmer ni vilka elever som ska försöka få svar på vilka frågor. Genom att ni gjort den strukturerade övningen innan så har eleverna chans att hitta frågor som intresserar dem. De kan också se hur brett kunskapsområdet trafik kan vara.

Elevernas kunskaper samlas regelbundet upp och diskuteras i klassrummet. Väggytan byggs på med bilder, skrivna lappar, fakta, fler frågor osv. Det är viktigt att allt material märks med källa = var de hittat materialet. Arbeta med frågorna under ett koncentrerat pass. Kanske kan 60–80 minuter vara lagom.

Fas 2: Produktion

När ni har fått svar på de flesta frågorna så presentera uppgiften som är att eleverna ska skapa ett material som motiverar andra människor att gå och cykla mer än vad de gör idag. Berätta att Trafikkontoret vill att de skapar och skickar in sina arbeten till projektet På egna ben. Arbetena ska på något sätt finnas i digital form för att kunna presenteras på projektets webbsida.

Diskutera vad eleverna tycker att de skulle kunna göra. Kanske vill de skapa radioprogram, affisch, faktablad, broschyr, film, multimedia-presentation, bildspel, saga, drama, berättelse, insändare kan vara några av idéerna. Ju fler idéer ni får ihop desto bättre.

Elevernas uppgift blir att via t.ex. en film motivera andra människor att gå och cykla mer än vad de gör idag. Till sin hjälp har de det arbete ni gjort tillsammans i den inledande delen eftersom motiveringarna kan hämtas ur alla de tankar det gemensamma arbetet på väggen visar.
De bör ha med miljö, hälsa och trafiksäkerhetsskäl och röra individ, samhälls- och/eller global nivå.

Dela in eleverna i nya grupper efter hur de vill arbeta. Låt dem först med papper och penna göra ett manus eller en skiss över hur de tänker sig arbetet. Idén ska presenteras för er så att ni kan ge dem gensvar och hjälp innan de börjar producera något.

Avsluta gärna arbetet med att bjuda in föräldrar så eleverna får presentera sina arbeten.

Koldioxidutsläpp

Den negativa klimatpåverkan elevernas transporter ger kommer förmodligen att minska under På egna ben. Det är viktigt att de får en förståelse för att deras val har betydelse för miljön.

Be alla elever i klassen fundera över hur långt de har till skolan. Ta hjälp av en karta. Fyll i alla elevernas sträckor på tavlan så att alla kan följa med.

  • Räkna tillsammans i klassen ut hur många kilometer ni går, cyklar eller åker kollektivt under en utmaningsvecka om man lägger ihop alla elevers sträckor fram och tillbaka till skolan.
  • Berätta för eleverna att ni ska använda den sträckan som utgångspunkt för matematikövningar.

Placera eleverna i grupper om tre elever där eleverna i gruppen ligger på ungefär samma nivå. De ska helst ha tillgång till en miniräknare var. Har ni inte tillgång till det så får varje grupp samsas om en miniräknare.

  • Eleverna börjar med att räkna ut uppgift 1 individuellt och skriver ner hur de tänker.
  • Därefter jämför de sina svar i gruppen och försöker komma fram till ett gemensamt svar som de är överens om. De ska kunna redovisa dels sina individuella svar och dels ett gemensamt vilket innebär att de inte får prata med varandra förrän alla har kommit fram till ett individuellt svar. Betona att det är processen och diskussionerna som är det viktiga.
  • Diskutera uppgift 1 innan ni går vidare till uppgift 2.

Uppgift

1. En normalstor bil släpper ut 0,2 kg koldioxid per kilometer (200 gram). Om ni i klassen skulle ha åkt bil i stället för att gå, cykla och åka kollektivt under veckan: Hur mycket koldioxid skulle bilarna släppt ut då?
Om du hinner kan du räkna ut svaret i både gram och i kg.

2. Tänk er att ni går i skolan ungefär 35 veckor på ett år. Hur mycket koldioxid skulle bilarna släppt ut då?
Om du hinner kan du räkna ut hur mycket det blir i genomsnitt för varje elev i klassen.

Diskutera elevernas resultat på ovanstående uppgifter i helklass. Låt eleverna i grupperna sedan diskutera följande fråga: Vad tror ni koldioxid är för något och vad har koldioxid för betydelse?

Samla elevernas svar på ett blädderblock eller på tavlan och diskutera vad de vet och vad de behöver ta reda på mer om. Låt dem sedan under lektionen söka svar på de frågor som kommit upp.

Samla och strukturera elevernas nyvunna kunskaper på tavlan. Diskutera och förklara vad koldioxid är och se till att alla elever förstår att:

  • Koldioxid är en del av luften och ska finnas där.
  • Koldioxid kommer ut ur din mun när du andas.
  • Växter behöver koldioxid.
  • För mycket koldioxid i luften är inte bra.
  • För mycket koldioxid i luften gör att mer solvärme stannar kvar runt jorden (växthuseffekten1).
  • Koldioxid ökar i luften till exempel när man andas, eldar brasa, kör bensin- eller dieselbil.

Be eleverna åter sätta sig i grupper om tre elever. Gör gärna om grupperna om ni tycker att eleverna behöver nya kamrater att diskutera med. De ska återigen få en chans att tänka själva först innan gruppen diskuterar.

I Sverige släpper vi i genomsnitt ut 6,2 ton koldioxid per år och person. Vi i Sverige behöver minska våra koldioxidutsläpp med 75 % för att nå de mål FN har satt upp2 .

3. Det finns ungefär 9 miljoner människor i Sverige. Om alla minskade sina bilresor med ____ kilometer i veckan: (bestäm en siffra här utifrån klassens medelsträcka3) Hur mycket mindre koldioxid skulle släppas ut då på en vecka/på ett år?
Om du hinner så försök komma på fler saker som du och din familj skulle kunna göra för att nå FN:s mål.

4. Räcker det om alla i Sverige minskade sitt resande så mycket? Hur mycket mer/mindre än det ni gjort under utmaningen skulle behövas?
Om du hinner så försök ta reda på några andra länders koldioxidutsläpp per person och år.

Avsluta övningen med en gemensam diskussion där elevernas tankar och erfarenheter tas till vara. Kombinera gärna övningen med faktatexterna om koldioxid och växthuseffekten.

 


 

1) Se faktablad växthuseffekten.

2) Se faktablad om koldioxid.

3) Diskutera gärna i klassen vad medel är, och hur man kan räkna ut det. Räkna sedan tillsammans i klassen ut hur långt ni i medeltal har gått per person under en vecka.

Vilket fordon ska man välja?

Syftet med den här övningen är att öka elevernas medvetenhet kring trafikens globala klimatpåverkan.

På en vägg i klassrummet eller i korridoren drar man upp en skala likt den nedan som ska användas för att öka elevernas förståelse för att valet av fordon och valet av bränsle har stor betydelse för miljön.

Väggskala: Kg koldioxid/mil

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 Fortsätt skalan till 5,0

Eleverna får i uppgift att fotografera med digitalkamera, klippa bilder ur tidningar eller rita bilder av olika bilmodeller, cyklar, mopeder och andra fordon. Alla bilder samlas i en hög. Därefter får eleverna två och två dra en bild och försöka ta reda på:

  • Vad fordonet drivs med för drivmedel.
  • Hur mycket fordonet drar per kilometer.

Varje bild ska märkas tydligt med dessa två uppgifter.

Bilderna sätts därefter upp på väggskalan efter hur mycket koldioxid per mil de avger till atmosfären. Hur mycket koldioxid varje fordon släpper ut/avger till atmosfären (kilogram/mil) framgår av tabellen nedan.

Bränsleförbrukning flytande bränsle liter/mil
0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5
Netto koldioxid som avges
Bensin 0,47 0,71 0,95 1,18 1,42 1,65 1,89 2,12 2,36 2,60 2,83 3,07 3,30 3,54
Diesel 0,54 0,82 1,09 1,36 1,63 1,9 2,18 2,45 2,72 2,99 3,26 3,54 3,81 4,08
RME (Raps) 0,16 0,25 0,33 0,41 0,49 0,57 0,66 0,74 0,82 0,90 0,98 1,07 1,15 1,23
Bränsleförbrukning gasbränsle kubikmeter/mil
0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5
Netto koldioxid som avges
E85 0,08 0,12 0,16 0,2 0,24 0,28 0,32 0,36 0,4 0,44 0,48 0,52 0,56 0,6
Naturgas 0,44 0,66 0,88 1,1 1,32 1,54 1,76 1,98 2,2 2,42 2,64 2,86 3,08 3,3
Biogas 0,024 0,036 0,048 0,06 0,072 0,084 0,096 0,108 0,12 0,13 0,14 0,16 0,17 0,18

När alla fordon är uppsatta så fundera kring vad eleverna tänker kring det de ser.

Låt eleverna diskutera följande frågor i grupper om fyra elever. Samla sedan upp deras diskussioner på blädderblock eller på stora ark som ni sätter kring era fordon.

  • Varför tror ni att människor väljer fordon som drar mycket bränsle?
  • Finns det lika stora fordon som drar olika mycket bränsle?
  • Finns det lika stora fordon som påverkar miljön olika mycket?
  • Vilka fordon bör man välja om man ska påverka miljön så lite som möjligt?
  • Vilken roll spelar det om man åker ensam eller flera i bilen?

Avsluta övningen med en gemensam diskussion vid väggen där ni tar tillvara elevernas reflektioner.


För att få reda på hur långt ett fordon kan köra på en viss mängd bensin så delar man 1 mil med bensinförbrukningen. En bil som drar 0,4 kan alltså köra 2,5 mil på en liter (1/0,4 = 2,5)

En bil som drar 0,8 kan köra 1,25 mil.

Skillnaderna visar sig ännu större om man ber eleverna räkna ut hur långt bilarna kan köra på 50 liter bensin. Skillnaden mellan 0,4 och 0,8 känns inte så stor för eleverna men 125 mil jämfört med 62,5 mil om man får märka ut det på kartan.

Jonna, Jens och jag

Den här övningen syftar till att eleverna ska få en uppfattning om vad kroppen behöver för att den ska må bra.

Rita ut silhuetter av två kroppar på papper och sätt upp i klassrummet. Presentera kropparna som Jens och Jonna som har börjat i er klass. De är tvillingar lika gamla som eleverna i klassen.

Jag heter Jonna. Vi har precis flyttat hit från Södertälje och ska börja i den här klassen. Jag har en kanin som jag har tagit med mig hit. Den heter Svarten för den är alldeles kolsvart. Jag gillar att chatta, spela dataspel och se på TV. Jag brukar sitta uppe rätt länge på kvällarna. Pappa säger god natt och sedan fortsätter jag att spela på mitt rum fast han inte märker det. Jag är ingen morgonmänniska så jag hinner oftast inte att äta frukost. Mitt bästa ämne är bild för jag är bra på att rita. Mitt sämsta ämne är gymnastik för jag tycker det är jobbigt och dessutom har jag nästan alltid glömt mina gympakläder.

Jag heter Jens och är Jonnas brorsa. Jag tycker det ska bli kul att börja i den här skolan för jag gillade inte min gamla. Jag spelar handboll, hockey och innebandy. Jag har hört att det finns ett bra handbollslag här och därför tänker jag gå in för handbollsträningen. Jag tränar en gång om dagen. Det blir lite stressigt ibland men det är kul också. Jag har svårt att sitta still och vill ibland vara igång hela tiden. Mamma brukar säga att jag aldrig är hemma och det har hon lite rätt i för på eftermiddagarna är det alltid träning och på helgerna är det matcher. Jag brukar få pengar av pappa så jag kan köpa mig en korv eller en hamburgare mellan träningarna när jag inte hinner hem och äta. Min favorit är en 150-grammare med extra pommes frites.

Skriv ut och sätt upp texterna om Jens och Jonna vid respektive figur. Börja med att diskutera med eleverna:

  • Hur tror ni att Jens och Jonna mår?
  • Vad är det som är bra med deras liv?
  • Vad är det som inte verkar vara så bra med deras liv?

Låt diskussionen få ta tid och låt eleverna komma med tankar och funderingar kring Jens och Jonna. Stimulera diskussionen genom att ställa öppna följdfrågor kring vad eleverna tror.

  • Vad tror ni att en kropp behöver för att må bra?

Låt eleverna fundera enskilt en liten stund först innan de under 5–10 minuter diskuterar frågan i grupper om fyra elever. Samla därefter alla elevernas förslag på ett blädderblock med rubriken Behov.

Dela in eleverna i två grupper. En grupp arbetar med Jens och en med Jonna. Dela in varje grupp i mindre grupper så att det finns smågrupper som tar hand om de behov som eleverna föreslagit. En grupp tar hand om mat (kanske uppdelat på protein, kolhydrater, fett), en om sömn, en om motion osv. Ge grupperna informationen nedan.

En vanlig dag för Jonna

Mat
Frukost Ett glas juice
Mellanmål Inget
Skollunch Två knäckemackor med smör, ett glas mjölk, en halv potatis, en klick skinksås
Mellanmål En macka med ost och smör
Middag Korv, snabbmakaroner och ketchup
Kvällsmat En macka med ost och smör
Sömn Ca 6 timmar
Motion Mycket lite

En vanlig dag för Jens

Mat
Frukost Havregrynsgröt, socker och mjölk, macka med ost och smör
Mellanmål Ingen
Skollunch Fyra potatis, mycket skinksås, 3 glas mjölk, två knäckemackor med smör
Mellanmål Ingen
Middag Hamburgare med pommes frites
Kvällsmat Fyra mackor med ost
Sömn Ca 8 timmar
Motion Hård träning ca 2 timmar om dagen

De frågor som grupperna kan arbeta med är:

  • Får Jens/Jonna tillräckligt med ___________? (t.ex. sömn, motion, kolhydrater)
  • På vilket sätt skulle Jens/Jonna behöva ändra sina vanor när det gäller ________?
  • Vilka delar av kroppen mår bra av ________?
  • Varför behöver kroppen _____________?
  • Vad händer om kroppen inte får ________________?

De elever som är klara i grupperna får rita lungor, hjärta, hjärna, lever, njure osv på papper och fästa med häftmassa på sin person, Jens eller Jonna.

Tvärgruppsredovisningar

När alla smågrupperna har arbetat färdigt med sin uppgift får de träffa den andra gruppen som har samma uppgift som de. (En grupp arbetar ju t.ex. med Jens sömn och en grupp med Jonnas sömn.) Gruppernas uppgift blir att berätta för varandra vad de kommit fram till och se om den andra gruppen hittat något som de kan lägga till eller ha nytta av.

När alla smågrupperna har gjort dessa tvärredovisningar ska grupperna på sin respektive person (Jens/Jonna) markera vilka delar av kroppen som mår bra av det de arbetat med (t.ex. sömn, protein, motion osv.)

De ska också skriva skyltar med goda råd till sin person. Skyltarna ska klippas ut och fästas runt personen.

När alla grupper är färdiga så samlas vid figurerna och låt smågrupperna redovisa det de kommit fram till att en människa behöver. Diskutera hur Jens och Jonna kan ändra sina vanor eller om de redan har bra vanor.

  • Vilka råd tror eleverna att det blir lätt för Jens och Jonna att följa?
  • Vilka råd blir svåra att följa?
  • Vilka råd kan gälla för båda?

Diskutera också om eleverna tror att det finns många människor i deras ålder som liknar Jens/Jonna.

Som avslutning på övningen så är det viktigt att eleverna får reflektera över sina egna liv. Vilka av råden till Jonna och Jens gäller dem själva som personer. Låt dem skriva en avslutande uppsats där de berättar om sina egna vanor i relation till det de lärt sig.

Ta hjälp av faktabladen; sömn, motion och mat.

Förstå och förklara växthuseffekten

Förståelse utvecklas i samtal mellan människor. Kunskap befästs när man får förklara för andra. Det är utgångspunkten för den här övningen som syftar till att eleverna ska få en förståelse för en av de mest debatterade frågorna idag – klimatförändringen. De får i grupper läsa in sig på texter som de diskuterar och blir experter på innan de ansvarar för att klasskamraterna får del av de nyvunna kunskaperna

photo2

Del 1: Experter

Dela in klassen i grupper om fyra till fem elever. Varje grupp får sätta sig in i en faktatext som berör klimatfrågan. På www.paegnaben.se finns följande texter att välja mellan:

  • Växthuseffekten
  • Koldioxid
  • Hållbarhetsbegreppet
  • Marknära ozon

Det gör inte något om två grupper får arbeta med samma text. Grupperna ska bli experter på sin text.

Den första uppgiften blir att enskilt läsa igenom hela texten en gång. Därefter pratar man i gruppen om vad man uppfattat att texten handlar om så att det ska bli lättare att läsa texten en gång till. Därefter ska varje elev läsa texten en gång till med pennan i hand och stryka under det viktigaste och skriva kommentarer i kanten.

Gruppen ska sedan försöka göra en bild över det texten handlar om på ett stort ark. De kan både rita och skriva ner nyckelord. Uppgiften är att med bildens hjälp kunna förklara för andra. Bilderna sätts upp utspridda över klassrummet.

Del 2: Lära mer från andra

Bilda tvärgrupper som innehåller minst en elev från varje ursprungsgrupp. Tvärgrupperna ställer sig vid var sin bild. Uppgiften blir att lära sig så mycket som möjligt från de andra gruppernas bilder. Den som varit med och gjort bilden förklarar vad bilden föreställer för de andra. Bildens innehåll diskuteras. När tvärgruppen är klar med en bild går den till nästa.

Del 3: Tänka igenom och förklara

Varje elev ska nu själv tänka igenom följande frågor och se till att han/hon kan förklara dem med hjälp av bild och text. Låt gärna eleverna arbeta i par.

  • Vad menas med växthuseffekt?
  • Vad menas med förstärkt växthuseffekt?
  • Vad beror den förstärkta växthuseffekten på?
  • Vad kan den klimatförändringen leda till?
  • Vad görs i världen för att begränsa klimatförändringen?
  • Vad kan man göra som privatperson?

Varje elev tar fram ett underlag som de kan ha till hjälp när de förklarar ovanstående för en vuxen. De kan rita av delar av de bilder som finns på väggarna, skapa helt nya bilder och skriva upp nyckelord som de tycker är viktiga. De väljer själva om de vill förklara för en förälder, mormor, personalen på fritids eller någon annan. Gör klart för eleverna att ni kommer att diskutera hur redovisningarna för de vuxna har gått, vilka samtal man haft och hur de vuxna reagerat när de kommer tillbaka till skolan.

På www.svt.se finns en mängd inslag när det gäller klimatförändringen. Om någon elev har lättare för att ta till sig fakta genom att se på en film i stället för att läsa text kan ni ge dem några av följande inslag som underlag för övningen i stället för faktatexterna ovan. Arbetsgången kan dock vara den samma.

Avsluta arbetet med att diskutera de vuxnas reaktioner. Vad säger vuxna om klimatfrågan? Vad tänker eleverna själva nu när de förhoppningsvis förstår vad man pratar om på TV och i tidningar?

Vad kan jag göra?

För att få till stånd beteendeförändringar som varar så måste människors attityder förändras. Tanken med den här övningen är att få eleverna att se att alla kan göra något för vår gemensamma miljö eller för den egna hälsan samt att göra eleverna medvetna om vilka förändringar de själva kan välja.

Be eleverna först på ett papper skriva ner alla svar de kan komma på på frågan: Vad kan man göra för att leva mer hälsosamt och miljövänligt?

Be dem diskutera i grupper om 4–5 elever under några minuter för att komma på ännu fler svar på frågan gemensamt. Samla alla elevernas svar på en gemensam lista på ett blädderblock. Diskutera svaren: Vilka skulle ha störst effekt på den egna hälsan, finns det några svar som skulle påverka andra människors hälsa? Vilka skulle ha störst effekt på miljön?

Be alla elever tyst för sig själva fundera över vilka saker på listan de själva skulle kunna göra. Det är en styrka om ni som lärare deltar i denna övning.

1) Lista allt du skulle kunna göra.

2) Markera de val du skulle vilja göra.

3) Rangordna 1–4 vad du tycker är viktigast att ändra på.

4) Ringa in en sak som du nu bestämmer dig för att du ska förändra i din vardag. Om du beslutar dig för att det inte finns något du vill förändra så skriv ner ditt beslut samt motivera varför du tagit det beslutet.

5) Skriv ner när du ska börja med detta.

Placera eleverna i grupper om 3–4 elever. Be dem diskutera vad de kommit fram till. De får gärna skriva till, stryka och förändra sin lista under diskussionen. Lyft gruppernas diskussioner i helklass. Diskutera också:

  • Vad är en vana?
  • Kan samma vana vara bra för en person men dålig för en annan?
  • Hur bryter man dåliga vanor?
  • Kan man hjälpa varandra att komma ihåg eller förändra vanor?
  • Känner ni någon som har börjat med en ny bra vana eller slutat med någon ovana?

Lyft fram människans förmåga att förändras och utvecklas i positiv riktning. Delta gärna själv som förebild genom att berätta vad du själv funderar på att förändra. Viktigt är också att inte skuldbelägga någon. Om en elev inte vill förändra någon vana så måste det vara den elevens val.

Värderingsövning om miljö

Vad tänker eleverna själva kring hållbarhet? I de här värderingsövningarna får eleverna möjlighet att synliggöra sina egna tankar och värderingar kring vad hållbarhet är och kan vara. Olika aspekter lyfts fram och kan ligga till grund för attitydförändringar och ibland även ändring av vanor och livsstil. Genom att synliggöra och acceptera olika sätt att tänka och tycka ökar möjligheterna för eleverna att stå emot ett negativt grupptryck eller dåliga vanor.

Ja, nej, kanske

Lägg ut tre lappar på golvet. En som det står JA på, en NEJ och en KANSKE.

Välj ut de påståenden du vill använda dig av. Läs upp nedanstående påståenden, ett i taget. Eleverna går till den lapp som bäst stämmer överens med deras åsikt. I par berättar de för varandra om hur de tänkt när de valt. Låt sedan några vid varje lapp berätta hur de tänker kring sitt val.

  • Den som tiger håller med.
  • Servera bara ekologisk mat på skolan.
  • Gratis spårvagn och buss till alla.
  • Avgaser luktar gott.
  • Bilar är det som förstör luften mest.
  • Man blir stressad av buller.
  • De som bestämmer borde tänka mer på miljön.
  • Det är okej att slänga godispapper på gatan.
  • Barn borde säga till sina föräldrar att inte använda bil så mycket.
  • Att cykla ger en frihetskänsla.
  • Det är mysigt att bli skjutsad i bil.

Parsamtal/reflektion: Låt eleverna prata två och två om vilka tankar som väckts nu när de hört alla olika åsikter. Kanske behöver något lyftas och diskuteras i hela gruppen.

Oavslutade meningar

Läs upp början på en mening och låt en elev i taget fylla i slutet. Gå laget runt ett par varv så att varje mening fått flera olika slut. Avsluta med att låta eleverna i par diskutera något de tyckt varit intressant eller som väckt deras tankar. Följ upp i helgrupp med betoning på att vi tänker olika och det i sig är intressant.

  • Den enskilda människan kan själv påverka klimatet genom att…
  • De största hoten mot miljön är…
  • Människors hälsa skulle förbättras om…
  • Fler skulle åka kollektivt om…
  • Framtidens bilar kommer drivas av…
  • Om jag vore miljöminister skulle jag…
  • För att vara med och rädda miljön borde vår skola…
  • För att minska antalet bilresor borde vi…
  • Det bästa sättet att få ungdomar att gå eller cykla till skolan är…
  • Växthuseffekten är…
  • Det värsta med oljud och buller är…
  • Om jag fick påverka min stadsmiljö skulle jag…
  • För att en stad ska vara trevlig att bo i måste det finnas…
  • Göteborg skulle bli en trevligare stad om…

Parsamtal/reflektion: Låt eleverna prata två och två om vilka tankar som väckts nu när de hört alla olika åsikter. Kanske behöver något lyftas och diskuteras i hela gruppen.