På Egna Ben

Tid: ca 60 min

Positiv livsstil är en serie med fem filmer.
Övningen innebär att se filmen och göra två uppgifter som är nedkortade och tagna ur tillhörande lärarhandledning. Om du vill fördjupa arbetet så laddar du ner övningen, där hittar du hela lärarhandledningen till alla filmer.

Att få kunskap om sin livsstil är ett första steg mot bättre hälsa.
Och mår man bra lyckas man bättre i skolan, det hänger ihop.

Se filmen och gör uppgifterna nedan. Om du laddar ner övningen så finns det en fullständig lärarhandledning om du vill fördjupa arbetet.

Film- Positiv livsstil: träning ( 18 min)

Efter filmen:

Uppgift 1: -Diskutera

1. Vilka skäl kan det finnas för att träna?
2. Vad innebär allsidig, funktionell träning och hur tränar man då?
3. Hur motiverar du dig till träning?
4. Hur mycket sitter du stilla en vanlig dag?

Uppgift 2: Samla information

Gör en lista på alla verksamheter eleverna är delaktiga i ( gym, träningsanläggningar, simhall, padelhall, tennishall, andra idrottsföreningar osv)
– Gör en kortfattad beskrivning av verksamheten- vad har de för träningsformer
– Vilka tränar här? Beskriv den genomsnittlige besökaren
– Hur ser könsfördelningen ut? Varför är det så tror du?
– Skulle det vara lätt eller svårt, enligt er,  att vara normbrytande i träningsverksamheten? (Utifrån kön, sexuell läggning, ålder, etnicitet)

 

 

 

 

 

Tid: ca 60 min

Positiv livsstil är en serie med fem filmer.
Övningen innebär att se filmen och göra två uppgifter som är nedkortade och tagna ur tillhörande lärarhandledning. Om du vill fördjupa arbetet så laddar du ner övningen, där hittar du hela lärarhandledningen till alla filmer.

Att få kunskap om sin livsstil är ett första steg mot bättre hälsa.
Och mår man bra lyckas man bättre i skolan, det hänger ihop.

Se filmen och gör uppgifterna nedan. Om du laddar ner övningen så finns det en fullständig lärarhandledning om du vill fördjupa arbetet.

Film- Positiv livsstil: prestation ( 19 min)

Efter filmen:

Uppgift 1:

1. Hur är det att vara ung idag? Vilka krav upplever du? (Egna, familjen, kompisar, skola, fritidsaktiviteter)
2. På vilka sätt påverkar sociala medier dina krav på dig själv?
3. Hur reagerar du på stress?
4. Vad är det som kan påverka en persons självkänsla och självförtroende?

Uppgift 2: Individuell uppgift. Gör en tidsskattning av din dag.
Alla människor har 24 timmar om dygnet och 7 dagar i veckan. Gör en uppskattning av vad du gör under en vanlig dag och skriv ner det.
Nedan ser du ett antal saker som du ska uppskatta hur mycket tid det går åt till. Om du har något annat så tar du med det.

• Sömn
• Restid (till och från skolan, träning aktiviteter osv)
• Göra sig i ordning (duscha, klä på och av sig osv)
• Skola och skolarbete
• Laga mat och äta
• Träning/fritidsaktivitet
• Social tid med familj och vänner
• Tv, dator, mobil

 

 

Tid: ca 60 min

Positiv livsstil är en serie med fem filmer.
Övningen innebär att se filmen och göra två uppgifter som är nedkortade och tagna ur tillhörande lärarhandledning. Om du vill fördjupa arbetet så laddar du ner övningen, där hittar du hela lärarhandledningen till alla filmer.

Att få kunskap om sin livsstil är ett första steg mot bättre hälsa.
Och mår man bra lyckas man bättre i skolan, det hänger ihop.

Se filmen och gör uppgifterna nedan. Om du laddar ner övningen så finns det en fullständig lärarhandledning om du vill fördjupa arbetet.

Film- Positiv livsstil : kost (15 min)

Efter filmen:

Uppgift 1: Diskutera i helklass eller mindre grupper

1. Hur ser dina matvanor ut? Varför tror du att dina matvanor ser ut så?
2. Finns det någonting i dina matvanor som du tror du skulle må bra av att förändra?
3. Vad kan det innebära att äta allsidigt och varierat?
4. Hur skulle du kunna förändra dina kostvanor så att de bidrar till en mer hållbar utveckling?
5. Hur förhåller du dig till olika kosttrender som dyker upp?

Uppgift 2: Individuellt/gruppuppgift

Låt varje elev gå in på livsmedelsveket.se och skriv matvanekollen i sökfältet (se länken nedan).
Eleverna gör kollen individuellt och diskuterar sedan i grupper om 3-4 de resultat de har fått.

Livsmedelsverket-Matvanekollen

 

Tid: ca 60 min

Positiv livsstil är en serie med fem filmer.
Övningen innebär att se filmen och göra två uppgifter som är nedkortade och tagna ur tillhörande lärarhandledning. Om du vill fördjupa arbetet så laddar du ner övningen, där hittar du hela lärarhandledningen till alla filmer.

Att få kunskap om sin livsstil är ett första steg mot bättre hälsa.
Och mår man bra lyckas man bättre i skolan, det hänger ihop.

Se filmen och gör uppgifterna nedan. Om du laddar ner övningen så finns det en fullständig lärarhandledning om du vill fördjupa arbetet.

Film- Positiv livsstil – doping (19 min)

Efter filmen:

Uppgift: Diskutera i helklass eller grupper

1. Vad är anabola steroider (AAS) egentligen?
2. Varför provar man att dopa sig med AAS?
3. Vad skulle du göra om du upptäckte någon du känner som missbrukar AAS?
4. Vilka risker kan det finnas med att äta kosttillskott?

 

 

 

Tid: ca 60 min

 Positiv livsstil är en serie med fem filmer.
Övningen innebär att se filmen och göra två uppgifter som är nedkortade och tagna ur tillhörande lärarhandledning. Om du vill
fördjupa arbetet så laddar du ner övningen, där hittar du hela lärarhandledningen till alla filmer.

 

Att få kunskap om sin livsstil är ett första steg mot bättre hälsa.
Och mår man bra lyckas man bättre i skolan, det hänger ihop.

Se filmen och gör uppgifterna nedan. Om du laddar ner övningen så finns det en fullständig lärarhandledning om du vill fördjupa arbetet.

Film- Positiv livsstil: livsstil ( 15 min)

Efter filmen:

Uppgift 1: Diskutera- Här finns några diskussionsfrågor ni kan använda efter filmen.

1. Hur skulle du beskriva din livsstil?
2. Vad har påverkat dina levnadsvanor? Du själv, din familj, kompisar, samhället osv?
3. Att förändra sina levnadsvanor kan vara en utmaning. Vad tror du behövs för att lyckas?
4. Hur kan sociala medier påverka dina levnadsvanor?

Uppgift 2: Skrivuppgift- Beskriv din egen livsstil. (Tips: gör uppgifterna i en padlet.com, mentimeter.com)

Vad är viktigt för dig i ditt liv? Hur ser dina levnadsvanor ut? Vad har du för fritidsintressen? Är det något som du skulle vilja ändra i din livsstil?

Tid: ca 60-90 min

I den här övningen får eleverna lära sig mer om cykelregler – var man får cykla och vilken utrustning som måste finnas på cykeln.

Tips! Denna övning kan enkelt kombineras med övningen Trafikmärken.

Eleverna får i uppgift att tillsammans med en kamrat gå ut och ta en bild på en:

• Cykelbana
• Trottoar
• Väg
• Vägren

De ska också ta kort på:

• En ringklocka
• Fram- och baklysen

Varje par skriver ut bilderna och limmar fast dem på ett A3 papper. Låt eleverna förklara med text eller bild vad som gäller för cykling på de olika ställena, samt vilken utrustning som måste finnas på cykeln och varför det är så viktigt. Till hjälp får eleverna faktabladet cykelregler. Låt eventuellt eleverna få i uppdrag att förklara i ord för varandra vad som gäller på de olika ställena. Den ena kan förklara vad som gäller på cykelbana och trottoar, och andra vad som gäller på väg och vägren.

Tid: ca 60 min

I den här övningen får eleverna få vara med i en brevväxlingsdebatt. Eleverna får gå in i en roll som en person som anser att antingen bil eller cykel är säkrast. Efteråt får de diskutera och jämföra olika argument för och emot.

Dela in eleverna i grupper om 2-3. Det totala antalet grupper måste vara en jämn siffra. Varje grupp ska nämligen brevväxla med en annan grupp som fått rollen att tycka helt tvärtom.

Låt eleverna sitta tillsammans i gruppen och komma på så många argument för sin sak som de kan komma på. De ska skriva ner argumenten.

Det är ett faktum att vuxna ibland behöver lära sig en läxa. Den här uppgiften handlar om att ta fram en kampanj om förändrat beteende som riktar sig främst till vuxna. I fokus står hållbarhet och trafiksäkerhet. Bra övningar att ha gjort innan ni tar er an uppdraget:

• Övergripande övningar – Att motivera andra
• Övergripande övningar – Vad kan jag göra?

Kampanj för förändrat beteende

Inled med att prata om hur ord och bilder kan påverka oss. Prata om reklam och information. Fråga eleverna vad som påverkar dem särskilt starkt och vad de tror påverkar människor i allmänhet.

Uppgiften går ut på att eleverna ska rita en affisch som innehåller både fakta och teckningar. Affischen ska handla om en sak de vill påverka, och rikta sig till vuxna. De kan använda sig av både digitala hjälpmedel och papper, pennor och målarfärg.

Exempel på beteendeförändringar kan vara

• Varför både du själv och naturen mår bra att att du cyklar istället för kör bil
• Varför det är viktigt att använda cykelhjälm
• Varför det är viktigt att inte köra för fort, då man kan skada cyklister och fotgängare (som ju är med miljövänliga) och dessutom använder mer bensin än om man kör långsamt

Om möjlighet finns

Affischerna kan ni sätta upp i gemensamma utrymmen i skolan såsom matsal, entre eller liknande där många vuxna passerar.

Det kan finns andra offentliga platser där ni under en begränsad tid kan få möjlighet visa elevernas kampanjaffischer såsom kommunhus eller stadsdelskontor.

Uppdraget handlar om att eleverna ska lära sig vad som menas med en fysisk aktivitet och vad som händer i kroppen när man rör på sig. Bra övningar att ha gjort innan uppdraget är:

• Hälsa – Värderingsövning

Faktablad som är bra att ha till hands är:

• Hälsa – Motion

Vad är en fysisk aktivitet?

Börja med att förklara vad som menas med en fysisk aktivitet: Det innebär att man rör på hela kroppen – inte bara en eller ett par kroppsdelar. I många fall blir man också anfådd – men inte alltid. Exempel på fysiska aktivieteter är att cykla, springa, hjula, klättra och skogsvandra.

Berätta att ni under denna lektion ska undersöka olika fysiska aktivieteter.

Exempel på aktiviteter

Dela in eleverna i mindre grupper med två till tre personer i varje. Du kan antingen låta eleverna själva välja en aktivitet att skriva om, eller bestämma i förväg vilken aktivitet de olika grupperna ska arbeta med. Det ska vara aktiviteter som eleverna själva kan utföra – ingen särskild anläggning eller utrustning ska krävas.

Varje grupp ska antingen fotografera eller rita en bild som visar aktivieteten. Sedan ska de antingen i tal eller text, tillsammans med bilden, förklara vad som händer i kroppen när man utför aktivieteten. De får gärna rita pilar till olika delar av ritningen eller fotografiet för att förtydliga vad de menar. Frågorna som eleverna ska besvara med sitt foto eller teckning är:

Under akvititeten…

• Vad händer i huvudet?
• Vad händer i hjärta och lungor?
• Vad händer i armar och ben?

När grupperna är klara med sina bilder ska varje grupp berätta om sin bild för de andra i klassen. De andra eleverna kan då komma med kommentarer och frågor.Du som lärare kan också göra inspel och ställa frågor såsom:

• Även om man känner sig trött efter en aktivitet – måste det vara dåligt? (Fysisk aktivitet tränar upp muskler och kondition)
• Om man blir trött i kroppen, blir man alltid trött i huvudet samtidigt? (Fysisk aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan)

Tid: ca 60-90 min

Eleverna i din klass kommer förmodligen röra sig mer i trafiken på egen hand under utmaningen än innan. Därför är det viktigt att redan innan projektet startar fokusera på trafiksäkerheten för att förbereda eleverna och visa föräldrarna att ni tar trafiksäkerheten på allvar. Det är viktigt att ni informerar föräldrarna och att de involveras i val av färdsätt och väg.

Se till att ni har en karta eller ett flygfoto över skolans närområde. Helst både och för att hjälpa elevera att se på vilket sätt kartan representerar verkligheten. Antingen kan ni ha bilderna som overhead eller som plansch på väggen. Diskutera kartan med eleverna. Vad ser de? Vad känner de igen? Kan de hitta sitt eget hus? Sin busshållplats? Skolan?

Låt alla elever pricka in var de bor – eller var de kommer in i kartans område, om ni har resande elever.

Individuellt

Ge varje elev en karta i A4 storlek. På denna ska de pricka in sitt hus samt rita in den väg de brukar ta till skolan. För att man ska kunna se vilket färdsätt eleverna använder för olika sträckor kan de rita olika färger för olika färdsätt. (Ex: Först kanske man går till bussen – den sträckan blir då grön, därefter ritar man blått för den sträcka man åker buss och grönt igen när man stigit av bussen och går sista biten till skolan)

• Rött för bil
• Blått för buss/spårvagn
• Grönt för promenad
• Gult för cykel

Låt eleverna fundera kring följande frågor:

• Varför har du/ni valt den vägen?
• Varför har du/ni valt det färdsättet?
• Finns det några ställen där du känner dig osäker? Ringa in dem med rött. Varför?

Grupper om tre

Dela in eleverna i grupper om tre elever. Helst ska dessa elever bo nära varandra.

Låt eleverna i grupperna berätta om sin skolväg utifrån sina kartor och frågorna ovan.

Helklassdiskussion

Lyft gruppernas diskussioner.

• Vilket färdsätt är vanligast? Varför?
• Varför väljer man den väg man gör?
• Finns det några ställen där flera elever tror att det kan ske olyckor? (markera gärna dem på den gemensamma kartan)
• Kan man välja andra vägar?
• Om man måste välja dessa vägar – hur ska vi i så fall bete oss för att det ska bli så säkert som möjligt?

Om ni hittar ställen där eleverna känner sig osäkra eller där det sker många tillbud eller olyckor så arbeta vidare med den frågan. Kanske är det en fråga som kan hänskjutas till rektorn, kanske ska klassen skriva brev till trafikkontoret om de är ansvariga, kanske är det ett företag vars åkare är oförsiktiga. Det är viktigt att eleverna känner att de kan hitta vägar att påverka.