På Egna Ben På Egna Ben

Globala målen. Mål 3 – god hälsa och välbefinnande åk 4-6

Tid: ca 60 min

Denna uppgift är en av sex i ämnet Globala målen.

Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att förbättra miljön samt stoppa klimatförändringarna.

Filmerna ger bakgrunden och presenterar målen. Barn reflekterar och filmerna ger konkreta tips på hur vi ska få vår värld att må bättre.

Gör så här:

Skriv ut arbetsbladet (som du hittar till höger i menyn) till eleverna. Dela in dem i grupper om två.
Diskutera gemensamt orden i uppgift 1.
Se filmen (som är länkad nedanför) och låt eleverna svara på frågorna i uppgift 2 under tiden.
Du som lärare startar den Kahoot som är länkad i arbetsbladet och eleverna gör den i sina par. Uppmärksamma dem på att en del frågor är flervalsfrågor.
Diskutera gemensamt uppgift 3.
Uppgift 4 är valfri att göra.

Film Globala målen – för barn. Mål 3: God hälsa och välbefinnande (4 min)

 

 

Globala målen. Mål 15 – ekosystem, biologisk mångfald åk 4-6

Tid: ca 60 min

Denna uppgift är en av sex i ämnet Globala målen.

Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att förbättra miljön samt stoppa klimatförändringarna.

Filmerna ger bakgrunden och presenterar målen. Barn reflekterar och filmerna ger konkreta tips på hur vi ska få vår värld att må bättre.

Gör så här:

Skriv ut arbetsbladet (som du hittar till höger i menyn) till eleverna. Dela in dem i grupper om två.
Diskutera gemensamt orden i uppgift 1.
Se filmen (som är länkad nedanför) och låt eleverna svara på frågorna i uppgift 2 under tiden.
Du som lärare startar den Kahoot som är länkad i arbetsbladet och eleverna gör den i sina par. Uppmärksamma dem på att en del frågor är flervalsfrågor.
Diskutera gemensamt uppgift 3.

 

Film Globala målen- för barn. Mål 15: ekosystem, biologisk mångfald (4 min)

 

Globala målen. Mål 14 – hav och marina resurser åk 4-6

Tid: ca 60 min

Denna uppgift är en av sex i ämnet Globala målen.

Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att förbättra miljön samt stoppa klimatförändringarna.

Filmerna ger bakgrunden och presenterar målen. Barn reflekterar och filmerna ger konkreta tips på hur vi ska få vår värld att må bättre.

Gör så här:

Skriv ut arbetsbladet (som du hittar till höger i menyn) till eleverna. Dela in dem i grupper om två.
Diskutera gemensamt orden i uppgift 1.
Se filmen (som är länkad nedanför) och låt eleverna svara på frågorna i uppgift 2 under tiden.
Du som lärare startar den Kahoot som är länkad i arbetsbladet och eleverna gör den i sina par. Uppmärksamma dem på att en del frågor är flervalsfrågor.
Diskutera gemensamt uppgift 3.
Uppgift 4 är valfri att göra.

Film Globala målen – för barn: Mål 14: hav och marina resurser (4 min)

 

Globala målen. Mål 13- bekämpa klimatförändringarna åk 4-6

Tid: ca 60 min

Denna uppgift är en av sex i ämnet Globala målen.

Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att förbättra miljön samt stoppa klimatförändringarna.

Filmerna ger bakgrunden och presenterar målen. Barn reflekterar och filmerna ger konkreta tips på hur vi ska få vår värld att må bättre.

Gör så här:

Skriv ut arbetsbladet (som du hittar till höger i menyn) till eleverna. Dela in dem i grupper om två.
Diskutera gemensamt orden i uppgift 1.
Se filmen (som är länkad nedanför) och låt eleverna svara på frågorna i uppgift 2 under tiden.
Du som lärare startar den Kahoot som är länkad i arbetsbladet och eleverna gör den i sina par. Uppmärksamma dem på att en del frågor är flervalsfrågor.
Diskutera gemensamt uppgift 3.
Uppgift 4 är valfri att göra.

Film Globala målen-för barn. Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna (4 min)

 

Globala målen. Mål 11- hållbara städer och samhällen åk 4-6

Tid: ca 60 min

Denna uppgift är en av sex i ämnet Globala målen.

Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att förbättra miljön samt stoppa klimatförändringarna.

Filmerna ger bakgrunden och presenterar målen. Barn reflekterar och filmerna ger konkreta tips på hur vi ska få vår värld att må bättre.

Gör så här:

Skriv ut arbetsbladet (som du hittar till höger i menyn) till eleverna. Dela in dem i grupper om två.
Diskutera gemensamt orden i uppgift 1.
Se filmen (som är länkad nedanför) och låt eleverna svara på frågorna i uppgift 2 under tiden.
Du som lärare startar den Kahoot som är länkad i arbetsbladet och eleverna gör den i sina par. Uppmärksamma dem på att en del frågor är flervalsfrågor.
Diskutera gemensamt uppgift 3.
Uppgift 4 är valfri att göra.

Film Globala målen – för barn: Mål 11 Hållbara städer och samhällen (5 min)

 

Globala målen. Mål 12 – hållbar konsumtion och produktion åk 4-6

Tid: ca 60 min

Denna uppgift är en av sex i ämnet Globala målen.

Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att förbättra miljön samt stoppa klimatförändringarna.

Filmerna ger bakgrunden och presenterar målen. Barn reflekterar och filmerna ger konkreta tips på hur vi ska få vår värld att må bättre.

Gör så här:

Skriv ut arbetsbladet (som du hittar till höger i menyn) till eleverna. Dela in dem i grupper om två.
Diskutera gemensamt orden i uppgift 1.
Se filmen (som är länkad nedanför) och låt eleverna svara på frågorna i uppgift 2 under tiden.
Du som lärare startar Kahooten som är länkad i arbetsbladet och eleverna gör den i sina par. Uppmärksamma dem på att en del frågor är flervalsfrågor.
Diskutera gemensamt och gör uppgift 3.
Uppgift 4 är valfri att göra.

Film Globala målen – för barn Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion (5 min)

 

Måste vi ta flyget? åk 5-6

Tid: ca 120 min

Flyget är en stor bov när det gäller utsläpp av växthusgaser. Vi flyger mer och mer. Många svenskar längtar till värmen och reser gärna långt för att få lite semester. Men måste vi resa så långt? I den här övningen får eleverna räkna på hur mycket utsläpp en flygresa genererar och jämföra det med en bils utsläpp. De får även titta på hur långt det är möjligt att resa med tåg.

Gå in på hemsidan flightradar24.com och visa eleverna. Där ser man hur många flyg som är uppe i luften just nu. Dela sedan in eleverna i grupper om 2-3 personer.

1: Flyg v.s Bil

Räkna på hur mycket koldioxidutsläpp en resa tur & retur till Thailand respektive Gran Canaria genererar för en familj på 4 personer.

• Thailand 2643 kg CO2 per person1
• Gran Canaria 1378 kg CO2 per person

Bra att veta: Siffrorna för utsläpp varierar kraftigt mellan olika källor. Det beror till stor del på hur man räknar.

Kom på bra semesterresmål som man kan ta sig till med bil. Det kan vara en plats ni varit på tidigare eller en plats ni skulle vilja åka till. Skriv ner minst 5 platser.
Välj ut 2 av dessa resmål och ta reda på hur långt det är dit ifrån där ni bor. Ni kan antingen använda er en karta eller gå in på Google maps.
Räkna ut hur mycket koldioxid som släpps ut om man åker bil till platsen. En normalstor bil släpper ut 0,2 kg koldioxid per kilometer (200 gram). Multiplicera detta med avståndet. (Källa: Klimatbalans)

Räkneexempel:

Från Göteborg till Skara är det 140 km. 140 km x 0,2 kg koldioxid = 28 kg koldioxid
Skriv upp elevernas resultat på tavlan och diskutera gemensamt.
• Hur stora är skillnaderna?
• Varför tror ni många vill åka utomlands?

2: Flyg v.s Tåg

Tåg genererar ännu mindre utsläpp än bil, faktiskt bara 0,01 kg per kilometer (1 gram). Det är dessutom kanske ett bättre alternativ när det gäller att resa längre. Men hur långt är det praktiskt möjligt att resa med tåg idag? (Källa: Klimatbalans)

Ta reda på vart man kan ta sig med tåg från Sverige. Tips! Googla på tåg från din hemstad till olika städer i världen.
Diskutera i gruppen vilka för och nackdelar som finns med att resa med tåg?
• Exempel: Fördel är att det är bra för miljön. Man får se mycket av landskapet. Nattåg är smidigt. Nackdel är att det kan vara dyrare än flyg och ibland är det mycket byten.
Ta reda på hur långt det är praktiskt möjligt att resa med flyg idag? Diskutera vilka för och nackdelar finns?
• Exempel: Fördel är att det är snabbt och ofta billigt. Det är enkelt att boka. Nackdel är de stora utsläppen. Och att man inte får ta med så mycket bagage.

Avslutning

Avsluta hela övningen med en gemensam diskussion. Via elevernas svar har ni fått fram idéer på vart det går att resa med tåg och bil istället för flyg

Tidsresan åk 5-6

Tid: ca 60 min

Vi gör en tidsresa till år 2050. Eleverna är då över 40 år. Nu ska de få komma fram till vilka beslut som borde fattats nu idag, för att på sikt lyckas rädda miljön och klimatet.

Dela in eleverna i grupper om 2-4. Förklara att de ska få spela rollen som politiker och fatta beslut inom olika områden – bl.a. vindkraften och fossila bränslen. Berätta att politiker oftast har 3 olika verktyg att använda sig av när de vill förändra något.

Subventioner = ge extra pengar till det
Skatt = ta extra betalt för det
Förbud = stoppa det helt

Dela ut elevbladet – tidsresan. Låt eleverna läsa igenom ett område i taget. De ska nu ta ställning till om de vill använda subventioner, skatt, förbud eller inte göra någon förändring.

Klassens miljömanual

Uppdraget handlar om att eleverna gemensamt ska ta fram en miljömanual för klassen. Bra övningar att ha gjort innan ni tar er an uppdraget:

  • Hållbar utveckling – vårt ekologiska fotavtryck
  • Miljö – Värderingsövning

Bra faktablad att ha till hands som stöd till eleverna är:

  • Hållbarhetsbegreppet

Miljövänliga handlingar

Dela in klassen i mindre grupper.

Låt eleverna i grupper komma fram till vad som är typiska miljövänliga saker som eleverna kan göra i vardagen. De ska komma på mellan två och tre handlingar per grupp. Förklara att de ska rita och förklara dessa handlingar på att sätt så att andra kan lära sig av dem.
Exempel på vardagshandlingar kan vara att stänga av ljuset, att slänga skräp i papperskorgen, att cykla och att inte slänga mat. Det ska vara saker som eleverna själva kan göra i sin vardag.

Du och eleverna kan välja olika sätt att förklara handlingarna;

Digitalt fotografi. Om ni har tillgång till mobiltelefon med kamera eller digitalkamera kan eleverna själva posera och fotografera de miljövänliga handlingarna. Eleverna kan antingen göra det under lektionen eller under dagen, om de till exempel vill fotografera på olika platser på skolan.

Teckna en beskrivning av handlingarna. De kan antingen teckna en person som gör handlingarna, eller på andra sätt med pilar och förklarande text skriva vad det är för handling.

Tips!

Samla alla handlingar i ett häfte som eleverna kan behålla, som blir deras gemensamma miljömanual.

Framtidskampanjen

Det är ett faktum att vuxna ibland behöver lära sig en läxa. Den här uppgiften handlar om att ta fram en kampanj om förändrat beteende som riktar sig främst till vuxna. I fokus står hållbarhet och trafiksäkerhet. Bra övningar att ha gjort innan ni tar er an uppdraget:

  • Övergripande övningar – Att motivera andra
  • Övergripande övningar – Vad kan jag göra?

Kampanj för förändrat beteende

Inled med att prata om hur ord och bilder kan påverka oss. Prata om reklam och information. Fråga eleverna vad som påverkar dem särskilt starkt och vad de tror påverkar människor i allmänhet.

Uppgiften går ut på att eleverna ska rita en affisch som innehåller både fakta och teckningar. Affischen ska handla om en sak de vill påverka, och rikta sig till vuxna. De kan använda sig av både digitala hjälpmedel och papper, pennor och målarfärg.

Exempel på beteendeförändringar kan vara

  • Varför både du själv och naturen mår bra att att du cyklar istället för kör bil
  • Varför det är viktigt att använda cykelhjälm
  • Varför det är viktigt att inte köra för fort, då man kan skada cyklister och fotgängare (som ju är med miljövänliga) och dessutom använder mer bensin än om man kör långsamt

Om möjlighet finns

Affischerna kan ni sätta upp i gemensamma utrymmen i skolan såsom matsal, entre eller liknande där många vuxna passerar.

Det kan finns andra offentliga platser där ni under en begränsad tid kan få möjlighet visa elevernas kampanjaffischer såsom kommunhus eller stadsdelskontor.